It is a risk to love
Också har det blivit onsdag!
Igår åkte gipset av... vågade själv inte titta med tanke på att man inte vet vad som egentligen gömde sig där under eller hur sin nuvarande näsa skulle se ut. Var den lila? grön? ful?! Men, som tur var hade jag mina föräldrar där som fick äran att se den innan någon annan. ;) Och den hade samma färg som mitt ansikte... förutom under ögonen som numera har ändrat nyans till grönt... niiiice..
De senaste dagarna har jag fått märka av hur saknad jag ändå varit på mitt jobb av mina kollegor och såklart vänner... det värms, av att veta att ngn tänker på en eller saknar ens närvaro. Jag har ju saknat dem med!!!
Kommentarer
Trackback
