You know where the train is going...
Hepp.. inatt blev det en lång natt ändå... jag tror att jag känner mig inlåst.. och jag vakna upp imorse av att jag bara vill bli fri. Det har gått 4 år... jag kan inte hålla på så här mer, kan ju iallafall inte vara sunt... gör mig ont i själen när ja verkligen försökt och visat att jag hade velat träffas.
Nu förstår ingen egentligen vad jag skriver om, men det hade iallafall en person gjort tror jag... och han kan väl ändå inte läsa här... eller en dag kanske... men vem bryr sig då? Då är ju allting försent ändå...
Jag drömmer om honom ibland, inatt gjorde jag bara för vi hade pratat inatt tror jag.. sen tänker jag på om jag hade flyttat ifrån Helsingborg pga andra omständigheter.. eller om jag bara försvunnit som om jag sjunkit igenom jorden.. vad hade hänt då? om jag inte kan prata med han ngnstans alls..
Kommentarer
Trackback
