inte för att...
verka nere... eller vad som, men ibland rycks man bara med... och tänker tillbaka och längtar efter något bättre, något mer... jag väntar på vad som komma skall, nästan så mycket ibland som att jag var den lilla flickan som väntade på att tomten skulle komma på julafton hos mina kusiner i Habo... och snegla titt som tätt upp till fönstret nere från källaren om han skulle komma. ja, nästan så där.. ivrig och spänd är jag till vardagen. Jag tycker faktiskt om det, att veta att det bästa har inte kommit än, men att det kommer.
Grejen som jag märkt på flera år, är att alla går igenom mycket, alla olika saker... en del går igenom många bra och har tur och får vara med om saker väldigt snabbt och andra tar det längre tid för, kanske för lång tid kan tyckas för somliga. Men det krävs tid, och påminnelser om att man aldrig ska glömma, aldrig ta något förgivet för denna tiden kommer aldrig igen.
Så, det som varit var bra, men inte alls så bra som det kommer bli.
Nathalie
Kommentarer
Trackback
